memories.

Jag försöker intala mig själv att du inte finns. Det hade varit så mycket lättare då.
Jag vill inte ha dig i mitt liv.

Det är tack vare dig jag ligger vaken på natten.
Det är tack vare dig jag tvivlar på så mycket.
Det är tack vare dig jag gråter om kvällarna.
Det är tack vare dig jag mår illa hela tiden.
Det är tack vare dig jag inte vågar älska.
Det är tack vare dig, som jag skriver det här.

Det är snart 5 månader sen. Men minnen försvinner inte